Selektivt minne

Jag gillar verkligen att göra besök i bloggvärlden, att när som helt, kunna göra små hembesök och kika runt bland alla fantastiska inredningsdetaljer. Är lite av en osynlig inbrottstjuv som oblygt stjäl idéer och inspiration. Å andra sidan väljer ju varje skribent själv vad han eller hon vill lägga ut som lovligt byte och vad som ska hållas utanför det offentliga rummet.

Något som många, just nu, ger uttryck för är längtan till sol, värme, vår och sommar. Till att slippa vintermörker, snöskottning och frusna fingrar.

När jag längtar efter sommaren är det egentligen min drömbild av sommaren jag tänker på. Jag fantiserar om soliga stränder, bekymmerslösa dagar, ljumma grillkvällar med goda vänner och små fikastunder på yttertrappan.

Det jag glömt är allt regn och getingarna som byggde bo precis ovanför ytterdörren. I min minnesbild finns inte heller alla fästingar som katterna fick med sig i pälsen. Inte gräsmattan som ständigt krävde klippning, inte ogräset som växte sig frodigt i rabatterna och inte heller bladlössen på mina rosor som trivdes utmärkt trots ihärdiga försök med utrotning. Jag minns inte heller alla de planer som smiddes men som inte blev av...

Klokast är nog att försöka ta tillvara den tid som är just här och nu. Sommaren kommer (i alla fall enligt almanackan) och efter det börjar vi snart längta efter att kura ihop oss inomhus med tända ljus och slippa lite av sommarens krav på att vi ska vara brunbrända, sociala och fulla av upplevelser.

Visst är det underbart när äppelträden står i blom men var sak har sin tid.....