Hamster eller väl förberedd?

Min svaghet för bestick i nysilver märks i både skåp och lådor här hemma, det har blivit en hel del under årens lopp. En del är ärvt och en del är loppisfynd men snart är kvoten fylld i alla fall när det gäller matbestick,

Stoppgränsen går vid 18 st och det enda jag har kvar att skaffa är 1 stackars gaffel, helst i modellen Gammal Fransk/Franska liljan.

Tycker detta är en fantastiskt fin modell med vackert mönster. Serien började tillverkas i mitten på 1700-talet och, så vitt jag vet, tillverkas den fortfarande. Snacka om lång livslängd! Nypriset är ca 150- 250 kr/matbestick men då är de ju förstås inte naggade av tidens tand. På loppis kostar de oftast bara en tia och i regel är de i riktigt gott skick. Jag antar att de bara plockades fram vid lite festligare tillfällen. Med lite puts blir de som nya.

Förra helgen hade jag tur och hittade en låda med blandade bestick i nysilver för 1 kr styck. Jag blev 19 bestick rikare för bara 19 kr.

Här hemma råder delade meningar om de ska putsas eller inte. Jag vill ha dem precis som de är medan mannen helst ser dem blanka, han menar att de smakar bättre då...

Nu är det inte bara en uppsättning á 18 st som trängs här hemma. Jag menar finns det vackra bestick i både normalstor och gigantiskt stor variant så varför behöva välja? Jag gillar de onödigt stora besticken men funderar på när de användes? Skedarna är så stora att det är problematiskt att  få in dem i munnen. Av den anledningen har jag bara några stycken och använder dem mest till servering.

Så finns det ju små söta teskedar också (här ignorerar jag 18-stycken-spärren), de som leder värme så effektivt att de knappast går att hålla i när man har dem i riktigt varma drycker. För att inte tala om smörknivar, ostknivar, fruktknivar, potatisskedar, såskedar och tårtspadar....

Det är mycket som behövs till stora middagsbjudningar och det är fullt möjligt men kanske inte så troligt att jag får användning av allt på en och samma gång.

Kram!

Renoveringsdags

Suck! Helgen har bara flugit förbi och utanför faller blöta snöflingor ner från en gråmulen himmel. Börjar bli trött på snö och vinter som slaskar och är smutsig.

 Sönernas sportlov lider mot sitt slut så humöret hos dem är inte heller riktigt på topp. Ena sonen har tillbringat veckan i fjällen tillsammans med 6 kompisar och haft det hur kul som helst. Andra sonen dammade av sin skateboard och tillbringade en dag med brädåkande i  inomhushallen. Han blev smärtsamt påmind om att det var längesedan sist. Träningsvärk i hela kroppen som gjorde att han fick gå baklänges ner för trappan.

Jag muntrar upp mig själv med att planera toaletten som nu äntligen ska fixas till. Detta pyttelilla rum som är så nödvändigt att ha och som används till så mycket. Om ett par veckor kommer rörmokaren för att flytta på både toalettstol och handfat och innan dess är det en del att göra.

Väggen med vit panel gjordes för något år sedan och nu har också väggen mot murstocken fått en ny beklädnad.

När arbetet med att knacka fram den gamla murstocken blir för omständigt så får man helt enkelt mura en ny! Dessa plattor är bara några milimeter tjocka och sätts upp som vanligt kakel. Eftersom de är så ojämna i strukturen gick det inte att foga på vanligt sätt. Stackars mannen fick verkligen slita med att fyllar skarvarna men det blev bra och vi är nöjda med resultatet.

På bilden ser fogen väldigt ljus ut men den är mellangrå. En del fog har fastnat i det ojämna materialet men det förstärker faktiskt känslan av gammalt hantverk.

Helst av allt hade jag velat ha en äldre möbel till tvättstället men har inte hittat något som passar så i går fick IKEA lösa problemet och det blir säkert bra det med. Vet inte vad som händer med mig när jag befinner mig i detta stora varuhus men varje gång jag är där kommer jag ut med fler varor än planerat. Den här gången pockade en färgglad matta på uppmärksamhet och av någon outgrundlig anledning fick den följa med oss hem. I vanliga fall väljer jag gärna diskreta och milda nyanser men den här är raka motsatsen.

 Något skumt är det allt med luften där eller är det kanske kaffet för det slår aldrig fel, jag

impulshandlar!

Nytt eller gammalt? - det är frågan!

Under januari slog jag rekord i antal loppisbesök och i inköpta prylar, mitt sätt att sätta guldkant på en ganska trist månad. Jag började även föra dagbok över mina "investeringar" - beskrivning, datum och pris.

När jag summerar ser jag att dyraste prylen var en lampa med porslinsfot för 95 kr och den billigaste var en ljusmanchett i glas för 2 kr.

Bästa fyndet var två ljusstakar i fattigmanssilver som jag blev förälskad i.

Frågan är bara hur gamla de är? Det finns mycket nyproducerat i gammal stil och oftast går det ganska enkelt att avgöra men de här ljusstakarna gör mig fundersam. Det som talar för att de är av äldre modell är fötterna som är lödda. Slitaget ser också äkta ut. Å andra sidan vet jag inte om man, förr i tiden, förgyllde gravyren som det är gjort på dessa.

Oavsett ålder tycker jag om dem och nästan varje kväll får de lysa upp tillvaron vid matbordet. Den lilla taxen har varit min farmors och jag kommer ihåg att den hade en kompis. Jag vill också minnas att de hade gröna sidenband knutna om halsen. Nu är både banden och ena hunden borta men den som finns kvar är jag rädd om.

Februari har varit lite lugnare när det gäller loppisinköp - har faktiskt lämnat in mer än vad jag handlat och dagens besök på favoritloppisen kostade ingenting alls - det var stängt!

Vår för en dag

I lördags var det en så härlig vårvinterdag då det kändes i hela kroppen att våren kommer tillbaka. Inte än men den finns där någonstans. Försökte tänka på detta när jag, ett par dagar senare, pulsade fram genom snö och slask och blev blöt om tårna.

Länge sedan vi gick en långpromenad i skogen men solen lyste, snön hade smält så nu var det äntligen dags och vi njöt!

Med raggsockar och gummistövlar gjorde vi oss redo att möta ett fuktigt underlag men stigen var stelfrusen och bitvis täckt av tjock is. "Bryggorna" hade frusit fast och det var riktigt vackert på sitt sätt.

Lilla bäcken rann så stilla och solljuset gjorde den nästan självlysande. Det är något rogivande med ljudet av porlande vatten.

När jag tittar på bilden är det svårt att avgöra vilken årstid det är. Granarna och mossan är ju gröna året om och så mycket annat än mossa växer inte där.

Nu har jag fått bevis - det finns troll i skogen! Den här snyggingen stod på vakt för att hindra objudna gäster att ta för sig av fågelmaten som också fanns där. Skulle tro att den mystiske Benny Brorsson varit i farten igen. Kul att han fixar till det för både människor och djur.

Som om det inte var nog med troll så träffade vi även på en tomte som stod och solade sig under en stor sten. Jag försökte tala om för honom att det är dags för lite välbehövlig vila men han låtsades inte om att han hörde mig.

Det är spännande med skogspromenader, har man bara ögon och öron öppna kan man träffa på både det ena och det andra...