Att trivas på jobbet

Jag drömmer om "mitt i stan" högt i tak, stuckatur och gnistrande kristallkronor. Vackra fönster med djupa nischer, spegeldörrar och vackert åldrad parkett. Kakelugn, åtminstone en, vill jag också ha.

Vi letar ny lokal till jobbet och varför välja funktion för utseende?

Nuvarande är för stora så någon paradvåning är jag rädd att det inte blir. Kanske om jag slänger mig på golvet, sparkar och skriker i högan sky?

Med mina önskemål är risken stor att hyreskostnaden ökar i stället för att minska men jag lovar att jag skulle trivas som fisken i vattnet, bli lite gladare och ännu mer effektiv! Jag kanske t.o.m byter ut mina jeans och tjocka tröjor mot något mer passande.

Jag lovar att inte stöka ner så mycket och att inte använda golvet som arbetsyta!

Jag lovar att snitsa till det så gott jag kan!

Inte en kotte!

Mycket märkligt men den här julen kommer jag att lida av kottbrist! På väg till jobbet går jag förbi en å där det brukar finnas massa fina alkottar men i år finns det inga alls.

Under helgen tog jag bilen till badplatsen där det växer många tallar men lika tom som stranden var på folk, lika tom var marken på kottar. De som fanns var av äldre modell och i ett stadie som mest liknade kompost.

Lika illa gick det i skogen i min jakt på grankottar,  kom hem med 2 st....

Minnet av biologilektionerna i skolan är ganska blekt men kanske är det så att det finns olika kottår. I bland fullt och ibland inga alls men att al, tall och gran skulle vara så samkörda verkar lite långsökt.

Hoppet står nu till ett lärkträd som jag inte hunit med än. Har jag tur blir det en lärk-kotte-jul!

Lånad bild

Kram!

På ålderns höst

När åldern tar ut sin rätt, när man är lite naggad i kanten och sprucken i glasyren får man gå i pension från sin ursprungliga uppgift och hitta en annan sysselsättning.

Det har Elg gjort. Han/hon har gått från att vara flitigt använd såskanna i något hem, mellanlandat på loppis och nu funnit sin plats hos oss som hyacintkruka.

Elg är över 100 år gammal men fortfrande väldigt vacker. Den här julen kommer kannan få jobba ordentligt för hyacinter har jag redan tjuvstartat med.

På bilden är kandelabern fortfarande respektabel med 5 vita ljus men det var innan mannen rensade ljuslådan på udda, sneda och olikfärgade ljus. Nu liknar den mest ett färgglatt tivoli....

Tack för besöket!!

Fy katten!

Kommunikation mellan människor bygger mycket på ord och kroppsspråk men kommunikationen mellan människa och husdjur kan ibland vara lite knepig. Hur förklarar man för en katt att hon gått upp för mycket i vikt efter steriliseringen? Hur förklarar man att hon inte jämt och ständigt kan få matskålen påfylld?

Hon försöker verkligen kommunicera sitt behov av mat till oss människor som inte verkar fattar hur hungrig hon är och hur sugen hon är på en klick smör...

Hon jamar, hon stryker och hon störtar, som en projektil, ut i köket när hon hör klirrande porslin. Kunde hon prata är jag övertygad om att hon idiotförklarat oss flera gånger om dagen och jag inbillar mig att hon sagt ungefär så här:

- Förut, alltså innan den här sommaren, tyckte jag att jag hade en riktigt bra relation till mina människor. Det var faktiskt inga problem att ha dem i huset. Vi katter är ju riktiga livsnjutare och jag njuter av en klick smör till frukost, en och annan skinkbit, lite rå köttfärs och grillat kött. Ja, naturligtvis äter jag kattmat också men det känns inte lika spännande.

- I somras hände något konstigt hos veterinären och jag kom därifrån med tratt på huvudet - himla märkligt och jobbigt! Jag kunde inte sköta min hygien och det var verkligen kränkande. Någonstans i den vevan blev mina människor helt vrickade, slutade förstå mig totalt!! De pratar om att det har med min vikt att göra men vad katten har det för betydelse? Jag är hungrig och vill ha mat, ofta och mycket! De fattar inte, bryr sig inte och gör inte som jag vill!

- Visserligen har jag fått problem med att lägga mig på elementet som står precis under fönsterbrädan och visst har konditionen blivit lite sämre men något problem är det sannerligen inte!




Jag tror på idén att vila mig i toppform!

 Nej, vi svälter inte stackars Sally men hon får inte obegränsat med mat och hon ska absolut inte bli rundare om magen så kommunikation fortsätter att halta...

En och annan ljuspunkt

Helgen har bara rusat förbi utan jag riktigt fattat hur det gått till. Vid den här årstiden känns det som om dagarna är kortare än vad de är på sommaren. Vet att dygnet har 24 timmar oavsett vilken månad det är men känslan hänger inte riktigt med. Nu när vädert är så grått och trist går dagarna från gryning till skymning och sedan mörker, dagsljuset når liksom aldrig fram och talar om för kroppen att det faktist är just dag.

I dag har lamporna i köket varit tända hela tiden, längtar efter att få plocka fram adventsbelysningen men än så länge nöjer jag mig med befintliga lampor och ljusstakar.

Så här kan det se ut när man betraktar "kristallkronan" i hallen från golvperspektivet.

Trapp-perspektivet är en vanligare vinkel. Lampan är ett loppisfynd och från början tänkte jag hänga den i vardagsrummet men nu bor den, som sagt, i hallen.

Ett annat loppisfynd står i vardagsrummet och lyser upp tillvaron där, gillar foten i keramik.

I dag har vi firat mannen i dubbel bemärkelse, både fars dag och försenad födelsedag. Vi har bjudit på söndagsmiddag och tårta så nu känns det som om kroppen aldrig mer behöver något att äta. Men med två hungriga tonårssöner i huset blir det sällan särskilt långt mellan måltiderna. Fast i kväll är det rester som gäller.

Kram!

Bildrapport från Barcelona

Jag fortsätter att mentalt stanna kvar i Barcelona och minnas vad vi såg och vad vi gjorde. Bakterien som slog ut mig totalt försöker jag dock förtränga.

Innan resan lade jag ut några lånade bilder på vad jag ville se och göra och det blev faktiskt precis så! Här kommer lite egna bilder.

Någon match hade vi ingen möjlighet att se men en rundvandring på Camp Nou var ändå en mäktig upplevelse.



Läktaren rymmer 98000 besökare!



Även spelare från Barcelona behöver ibland be om hjälp. Den lilla kyrksalen var så stillsam och vacker där den låg, mitt i den stora arenan.



Tapas åt vi flera gånger. Här är tre små rätter på en lite lustig tallrik. Getost på grönsaksbädd, fläskfilé och friterad kyckling med potatisflingor.

Så har vi det här med byggnadskultur... Visste inte så mycket om arktitekten Gaudi innan resan och jag vet inte så mycket mer nu heller men, ärligt talat, det jag såg var nästan makabert. Husens utsmyckning och stil kunde platsa i en otäck saga med idel onda figurer. Kvällstid var både Drakhuset och ett annat hus som jag inte vet namnet på belysta. Fantastiskt men skrämmande.




Drakhuset.



Den enorma kyrkan "la Famillia" är också ett byggnadsverk där Gaudi varit inblandad. Vi gick aldrig in eftersom kön kändes oändligt lång.



Visst finns det hajar i Barcelona!! Åtminstone på stadens stora akvarium som absolut var värt ett besök.

Vi hade verkligen en stor-stads-semester. Här är utsiken från hotellets solterass.



Kram!

Barca!

Jaha, det var det, nu är allt som vanligt igen och vår semesterresa är avklarad. Känns lite konstigt att vi nyss promenerade i ett soligt och myllrande Barcelona. Här hemma är det, som vanligt, mest blött och mörkt men lite gott är det allt att få sova i sin egen säng och att ha lite större utrymme än bara ett hotellrum att vistas i.

I stort sett har resan varit fantastisk men tyvärr råkade jag och ena sonen ut för matförgiftning och fy katten så dåligt vi har mått! Ett helt dygn tog det innan vi började kunna fungera någorlunda normalt och återfå lite krafter. Våldsamt illamående som inte ville ta slut, ingenstans att ta vägen och ingen att fråga om hjälp.  Mannen hittade något slags spanskt dunderpiller på ett apotek men det hjälpte inte. Vad vi fått i oss vet jag inte och resten av familjen mådde prima. Så här i efterhand kan jag nästan men bara nästan le en smula när jag tänker på situationen. Två hotellrum och två toaletter som gränsade mot varandra, dessa två toaletter ockuperades rejält! Mannen och andra sonen fick ta hissen till solterassen och uträtta sina behov på toan där...

Här bodde vi, på hotell Regente, mitt i smeten! Vi njöt av den behagliga temperaturen men spanjorerna ansåg att det var höst och klädde sig där efter...

Utsikt från entrén. Vi kom direkt ut i Barcelonas gatuliv. Märkligt att vi inte såg en enda trafikolycka....

Utsikten från vårt hotellrum var lätt kaotisk, ett virrvarv av olika byggnader och olika pågående projekt. Tvätt på tork, byggjobbare och en liten tennisbana. Längts bort skymtar gröna kullar som nästan döljs i diset.

Nu har jag laddat godisskålen om det skulle dyka upp några små utklädda figurer. Redan förra helgen fick vi besök av ett par monstergäng och vad som hänt under veckan vet jag inte, här brukar vara full rulle när det gäller "bus eller godis"

Mannen och jag ska försöka hitta tillbaka till verkligheten, kanske ett glas Rioja kan fungera - jag tror faktiskt det....