Semester och går här hemma utan att veta vad jag ska göra av all ledig tid. Julen är så gott som nedpackad i sina lådor men den lever ändå kvar som en skugga eftersom jag inte är redo för några stordåd när det gäller hemmet eller något annat heller för den delen.
Trädgården ligger ödslig, fuktig och grågrön, inget att göra där. Frysen är fortfarande fylld med bullar, ingen idé att baka fler. Granen står, än så länge, grön och grann och åker tidigast ut på söndag, ingen idé att städa. Jag befinner mig helt enkelt i ett mellanläge som känns lite konstigt.
Har försökt med både spark i baken och hotat mig själv med smäll av mattpiskaren men inget sätter fart varken på ambition eller inspiration...
Sent i går kväll (omvänd dygnsrytm) fick jag dock en släng av inspiration och bakade en sats med mandelskorpor som är poppis här i familjen.
Den här dagen fortsätter jag att skrota runt, löser sudoku på löpande band, slänger ut de sista hyacinterna och suckar lite uppgivet.
Lilla julgrisen ska ner i en låda och slumra så sött till nästa jul och jag tycker allt att han verkar ganska nöjd med det.
På måndag börjar vardagen igen med en klockradio som väcker mig otäckt tidigt och då vet jag att jag ändå kommer att sakna de här lata och kravlösa dagarna. Kanske är det precis detta som behövs - lite tid att ha småtråkigt på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar